Vila, vila...

Vi är tillbaka efter ett trevligt påskfirande utanför Skövde hos Hennings bror med familj. Vi har ätit gott, umgåtts med stora som små och trivts fin fint! Det var första gången jag besökte dem, så det var verkligen på tiden efter fem år i deras familj, hehe... Där var det barmark!! Aaah det är mer än snöhögarna vi har här det!

Vi kom efter en lång bilresa igårkväll hem till Sundsvall, så idag har det varit en trött trött dag. Henning har blivit sjukskriven nu "på riktigt" också, för 2 veckor framåt, så vi har lodat runt här hemma. Skönt ibland faktiskt... Jag har ju lov också från praktiken, så denna vecka ska jag försöka fokusera på allt annat plugg...

Mindre skönt och säkert en anledning till att jag känt mig såhär trött är att jag från ingenstans idag vid tvåtiden fick ett synbortfall bara hur som helst! Synbortfall hade jag förut i samband med epilepsin, men har inte haft dessa sen gymnasietiden nångång eller tidigare! Jag fattar ingenting! Det behöver inte ha med "gamla" epilepsin att göra förstås, jag är ändå ansedd frisk, men man kan inte riktigt låta bli att bli orolig. Det höll i sig så länge också och jag kände precis igen det sen jag brukade ha det förut. Jag fick ordna inhoppare åt mig på biblioteket där jag skulle ha jobbat idag och allt plugg jag skulle ta mig till fick vänta. Det gäller att bara vila vila. Efter synbortfallen, som inte är att synen "faller bort" helt såklart, utan mer som att bli ordentligt bländad utan att det försvinner... Efter synbortfallen blir jag alltid helt slut också och får spränghuvudvärk som har suttit i resten av eftermiddagen/kvällen. Nej, nog med klagan! Det är säkert ingen fara!

Nu kom min fina fantastiska man hem från sitt rep med bandet. Han är så gosig så jag måste umgås med honom lite :D

Trevlig kväll!